Ni är säkert bekanta med spelare på ATP och WTA-touren, som har förmågan att ställa till det för sig. De leder ofta stort i matcher och ser avspända ut. Men plötsligt tappar de fokus och skänker bort matchen. David Nalbandian var en sån karaktär under sin karriär. Det fanns många matcher han borde vunnit om han inte varit så nonchalant. Ett exempel på det var semifinalmatcherna i US Open 2003 mot Andy Roddick och Australien Open 2006 mot Marcos Baghdatis. Nalbandian ledde båda matcher med 2-0 i set, men föll i femte. Jana Novotna är ett annat exempel på damsidan. Hon hade ofta svårt att hålla nerverna i styr. En av hennes mest minnesvärda floppar var bl.a. tredje omgången mot Chanda Rubin, i Franska Öppna 1995. Efter att ha lett med 1-0 i set, 5-0 och 40-0, lyckades Novotna med den näst intill omöjliga bedriften att förlora setet och matchen, med 8-6 i avgörande set. Även om det händer de flesta under karriären, så finns det en grupp med spelare som frekvent hamnar i de situationerna.
Nervositet bland orutinerade spelare
Ett vanligt scenario i tennis är när favoriten är på väg att förlora mot en lägre rankad spelare. Det har hänt många gånger på ATP och WTA-touren och fortsätter att hända. Vissa spelare blir uppslukade i tanken av att de håller på att slå en tennisstjärna. På herr och damtouren, är topp 25-spelarna i regel alltid mer benägna att hålla ihop sitt spel mot lägre rankade. Men från 25 och uppåt är det vanligt att lägre rankade spelare skräller mot högre. Vad beror det på?
Medan toppspelare bryr sig mindre om pengar, ranking eller matchresultat, kan lägre rankade spelare börja tänka på konsekvenserna av deras potentiella skräll. När den mentala svagheten inträffar, brukar spelarna ofta bli nervösa och passiva. Det kan också yttra sig i en annan spänning, som bidrar till mer attacktennis och fler unforced errors. Vilka orsakerna än är, bör sportspelare vara uppmärksamma på vilka spelare som är inom den kategorin. Som duktig sportspelare är denna typ av information väldigt viktig för att generera stor avkastning.
Yngre spelare på ATP och WTA-touren
Yngre tennisspelare som gör debut i större sammanhang kan ofta spela utan press. De behöver varken försvara titlar eller ranking och de har oftast inget att förlora. Detta kan vara både en bra och dålig sak. Generellt sett skulle de flesta tennisexperter säga att det är mer skrällar på WTA-touren, som är baserad på rankingens värde. Det är betydligt vanligare att seedade spelare på ATP-touren finns med i sluttampen av Grand Slam-tävlingar än på damernas sida. Det är också korrekt att säga att lägre rankade spelare på WTA-touren, förlorar mer matcher där de haft ledningen mot högt rankade spelare. Damer tenderar att få sitt genombrott betydligt tidigare på proffstouren, än herrarna på ATP-touren. Detta bidrar till att unga spelare på WTA-touren klassas som bra spelvärden mot högre rankade spelare.
